tisdag 12 januari 2010

Tomtar och troll...

Ibland blir det en delvis sömnlös natt. Man stressar upp sig över allt möjligt. Man undrar hur man ska fixa och hinna sånt som har lagt sig på hög ("Jag gör det tråkiga sen! Just nu väljer jag nåt mer givande!" är inte alltid en bra strategi även om det är svårt att vara kreativ utan den). Det här inlägget skriver jag sålunda samtidigt som jag sitter i telefonkö till Skattemyndigheten; knappast min favoritsysselsättning.

Med andra ord: helgerna är över, arbetsåret har börjat. Dags att ställa om sig. I den omställningen ingår för min del en massa onödigt fjäderputsningsbeteende, som att - o, idioti! - använda värdefulla timmar (i ett kaotiskt ostädat kök igår kväll) till att (fniss) stöpa nya ljus av gamla sparade stearinrester. Snacka om prokrastinering eller vare heter.

Denna vecka innehåller, förutom de sparade högarna, dessutom ytterligare en intervju/fotografering för större morgontidning, (denna gång GP), något som alltid gör mig nervös. Märkligt, man borde väl ha vant sig på trettiotvå år.

Sömnlösa nätter är emellertid inte bara av ondo. Mitt i ältandet (som mindfulness, kroppsscanning och andra knep inte alltid hjälper mot) dök det upp en idé till en saga för barn. Jag har de senaste två åren fått beställning på saga från den traditionstyngda antologin "Tomtar och troll" - och hoppas få en sådan i år också. Ett riktigt mysjobb faktiskt, lekfullt och roligt. Och simsalabim, mitt i ältandet kring blanketter, prestationsnoja och fåfäng tidsplanering dök sago-idén upp. Tack, sömnsvårighet!

Apropå tomtar och sånt så drar jag mig till minnes ett brödjobb jag slet med som illustratör för många år sen. Sånt man gör för att få in slantar. Nämligen att göra bilder till...eh... JULTALLRIKAR. Jag lyckades få till en lucia och ett par stjärngossar som sjöng, någon av dem med andaktsfullt slutna ögon. Och fick tillbaka förslaget med kommentaren:" Öppna ögonen på stjärngossen till vänster!" Bara att måla nya ögon alltså. De blev stelt stirrande. Och det blev aldrig några tallrikar med mitt motiv på (jag förstår uppdragsgivaren).

I ämnet tomtar kan jag tillägga att bland de onödiga men roliga böcker jag köpt genom åren finns en om trädgårdstomtar. Jag föredrar naturligtvis att se inköpet som ett tecken på vidsträckt kulturintresse snarare än dålig smak...

Idag blev det kanske inte en så inspirerande post här. Återkommer inom kort, förhoppningsvis inte med prestationsnoja utan med den lustkänsla som bloggandet hittills fyllt mig med. Även om läsarna, precis som jag, nu kanske har mindre tid och bistra januari att tampas med...

7 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. När jag grubblar brukar jag tänka ut roliga facebook-statusar där jag vinklar på verkligheten. Den här var jag riktigt nöjd med:
    "Tidigare idag såg jag en halvkändis, kanske snarare kvartskändis, på tvåan mot Annehem. Jag gick fram och sade att jag verkligen gillade honom som skådis. Han var oförskämd nog att fråga vad jag sett honom i och eftersom jag egentligen bara sett honom på bild svarade jag "Man skall inte skåda given häst i mun". Han borde väl ha nöjt sig med komplimangen?"

    SvaraRadera
  3. Det blev det visst!
    Jag såg (och missade) en som såldes på tradera för ett par år sedan.

    SvaraRadera
  4. "Bland Tomtar och Troll" - tänk att den fortfarande existerar. Jag minns attt jag brukade låna den på Stockholms stadsbibliotek barnavdelning när jag var i sagoåldern - men det var ett tag sedan ...

    Det är intressant hur idéer kan dyka upp när man minst anar det - jag antar att de behöver en viss inkubationstid innan de bryter fram.

    SvaraRadera
  5. Det var en såkallad grubblarnatt. Själv trodde jag det var fullmåne, den brukar ha den effekten (var det fullmåne?)
    ´Man väljer att bli distraherad´ fick jag höra av en bror duktig, en gång... Uppmuntrande.
    Nej, det var meningen helt enkelt.
    Allt är meningen.

    SvaraRadera
  6. Intressant! Tänk att du faktiskt kan få idéer när du ligger och har ångest över skatten och blanketter. Jag får bara ont i nacken...

    SvaraRadera
  7. Kära Lena-fena! Jag inser just att en stor del av min produktion kanske har kommit till av rena prokrastineringsskäl -dvs tanken på blanketter o dyl (och en gång i tiden skolgång mm) har varit så hemsk att jag måst fly in i tomtar-och-troll-världen. Kanske inte helt sant. Men lite i alla fall... Hoppas nacken mår lite bättre?

    SvaraRadera