Tomtar och troll...

Ibland blir det en delvis sömnlös natt. Man stressar upp sig över allt möjligt. Man undrar hur man ska fixa och hinna sånt som har lagt sig på hög ("Jag gör det tråkiga sen! Just nu väljer jag nåt mer givande!" är inte alltid en bra strategi även om det är svårt att vara kreativ utan den). Det här inlägget skriver jag sålunda samtidigt som jag sitter i telefonkö till Skattemyndigheten; knappast min favoritsysselsättning.

Med andra ord: helgerna är över, arbetsåret har börjat. Dags att ställa om sig. I den omställningen ingår för min del en massa onödigt fjäderputsningsbeteende, som att - o, idioti! - använda värdefulla timmar (i ett kaotiskt ostädat kök igår kväll) till att (fniss) stöpa nya ljus av gamla sparade stearinrester. Snacka om prokrastinering eller vare heter.

Denna vecka innehåller, förutom de sparade högarna, dessutom ytterligare en intervju/fotografering för större morgontidning, (denna gång GP), något som alltid gör mig nervös. Märkligt, man borde väl ha vant sig på trettiotvå år.

Sömnlösa nätter är emellertid inte bara av ondo. Mitt i ältandet (som mindfulness, kroppsscanning och andra knep inte alltid hjälper mot) dök det upp en idé till en saga för barn. Jag har de senaste två åren fått beställning på saga från den traditionstyngda antologin "Tomtar och troll" - och hoppas få en sådan i år också. Ett riktigt mysjobb faktiskt, lekfullt och roligt. Och simsalabim, mitt i ältandet kring blanketter, prestationsnoja och fåfäng tidsplanering dök sago-idén upp. Tack, sömnsvårighet!

Apropå tomtar och sånt så drar jag mig till minnes ett brödjobb jag slet med som illustratör för många år sen. Sånt man gör för att få in slantar. Nämligen att göra bilder till...eh... JULTALLRIKAR. Jag lyckades få till en lucia och ett par stjärngossar som sjöng, någon av dem med andaktsfullt slutna ögon. Och fick tillbaka förslaget med kommentaren:" Öppna ögonen på stjärngossen till vänster!" Bara att måla nya ögon alltså. De blev stelt stirrande. Och det blev aldrig några tallrikar med mitt motiv på (jag förstår uppdragsgivaren).

I ämnet tomtar kan jag tillägga att bland de onödiga men roliga böcker jag köpt genom åren finns en om trädgårdstomtar. Jag föredrar naturligtvis att se inköpet som ett tecken på vidsträckt kulturintresse snarare än dålig smak...

Idag blev det kanske inte en så inspirerande post här. Återkommer inom kort, förhoppningsvis inte med prestationsnoja utan med den lustkänsla som bloggandet hittills fyllt mig med. Även om läsarna, precis som jag, nu kanske har mindre tid och bistra januari att tampas med...