"Wow...alla bara skrattade och var taskiga mot henne!"
"Men... och så har hon ju JÄTTEFIN röst!"
"Där lärde vi oss nåt."
"Jag ska aldrig mer ha förutfattade meningar igen."
Nemi: "Nej, man måste vara snäll mot folk ifall dom skulle visa sig vara bra på nåt."
---
ps. Vill gärna tillägga att jag verkligen rekommenderar http://the-unsatisfactory.blogspot.com/ som är bitsk, smart och rolig...
Tack kära du!
SvaraRaderaMeeeen, fnörk, jag gråter inte för att Paul Potts är bra utan för att ingen förväntar sig att han ska vara bra. Den totala glädjen som överraskningen ändå innebär för publiken och juryn är för stor för mitt bittra hjärta att hantera - så det brister en smula, precis som när Oprah lyckas återförena familjer och när Erik vann i Idol i fredags. Det är vad jag tror att det handlar om i alla fall. Ärligt talat vet jag inte varför jag gråter eller hur jag hindrar det. Jag är inte stolt över det på något sätt. Däremot får det mig att redan nu inse att eventuella barns julavslutningar och dylikt kommer att bli förbjudet område. För allas skull.
Så du menar att du har moderskänslor för Pott och Erik? Varför annars avsluta som du gjorde.
SvaraRadera