Varannan dag kallt, varannan dag plusgrader... Naturen täckt av en massiv isskorpa... Specialbilar med blästringsredskap rycker ut för att frilägga gatorna... Idag är en av dedär gråmulna plusgrader-dagarna... Det gör det i o f s lättare att nu på förmiddagen hålla sig inne vid datorn och envist skriva in allt det som jag präntat för hand i de små beiga anteckningsböckerna (= romanen i vardande). Jäklar vad mycket det har blivit redan! Hälften lär väl ryka vid redigeringen.
Kanske blir detta en TJOCK BOK (länge sen jag skrev en sån). Stilen är lite omständlig - men kanske behöver den här berättelsen en omständlig stil? Jag kan redan se recensionerna framför mig: "Det här är egentligen något slags ungdomsbok, varför är den utgiven för vuxna? Edelfeldts språk har blivit märkligt konstlöst och pladdrigt i denna bok - vad vill hon säga egentligen? Använder hon vampyrtemat av opportunistiska skäl - för att hon inbillar sig att denna tunna soppa av unkna flickdrömmar ska bli den best seller hennes tynande författarskap behöver?"
Ja, den där rösten, ni vet. Bara att låta den pladdra vidare, ungefär som en störande granne. "Moln som passerar på himlen". Och fortsätta skriva.
"Man slår sig för pannan och undrar om hon tror att hon bloggar" - he he he!
SvaraRaderaPrecis. En gång i tiden skrev jag recensioner för Btj. jag var jätteung och fett omogen och tog tillfället i akt att vara elak såfort något inte låg i linje med mina åsikter, eller om något triggade mig känslomässigt (fast det förstod jag ju inte själv). Den inre kritikern vet fortfarande precis hur man gör! Man kanske skulle söka jobb nånstans?
SvaraRadera