Under vistelsen i Los bjöds Ewa och jag även på ett gratis besök i Los koboltgruva, med intressant och insatt guidning i denna miljö som väl måste locka hugade blivande deckarförfattare???
Släkten åt middag på Hamra Vildmarkskrog.
Det är väl såhär en vildmarkskrog ska se ut, antar jag. Som icke-köttätare fann jag dock omgivningen lite.... ja vad ska man säga???
Jag minns att jag för många år sedan såg en film på bio om djurens liv, där en massa luddiga larver gick en säker död till mötes och jag efteråt uttryckte mitt vemod över detta för en annan i publiken. Han sa tröstande att de skulle ha varit döda för länge sen i alla fall...
Haren nedan hängde vid toaletten och var lite svår att bortse från.
Krogens allmänna framtoning borde kanske inte ha varit någon överraskning då jag varit med om liknande kulinariska omgivningar i Grangärde, se http://edelfeldt.blogspot.com/2010/01/grangarde-gotik.html
Dina Orsabilder (nr1) framkallar en längtan tillbaka.
SvaraRaderaTillbaka till mina ensamvandringar i svenska landskap; med slättbygder, skogsgårdar, mörka sjöar och vidsträckta myrar … Och ibland hotfulla träsk (Dyverdalen och norrut mot Härjedalen och Orsa finnmark).
Skogsduvornas välkomnande kutter när jag reste tältet, storlommens ödemarksrop under de sena kvällarna och ibland orrspel i gryningen …
En HELT annan sak: Ni vet väl att Bob Dylan fyller 70 år på tisdag?
En gammal ungdomshjälte – precis som Patti Smith, som ju kommer hit och hämtar Polarpriset i augusti. Bob Dylan fick det ju för en del år sedan. Heja Bobby och Patti!
PS Jo jag har också varit ”icke-köttätare”. Jag var vegetarian ETT HELT ÅR (!) … för länge sedan. Heja mig ☺ DS