Sitter och tittar ut på snöyran och tänker: det var väl tur att det inte var idag jag skulle på möte i Göteborg. Det var igår jag var där. Hade tagit i och gått upp tidigt på morgonen för att vara säker på att jag skulle komma dit i tid till mötet som skulle vara klockan ett.
På spåret stod ett svart gammaldags loktåg eftersom x2000-tåget hade gått sönder. Nå, tänkte jag, i dessa dagar ska man kanske vara tacksam att slippa x2000. Och mycket riktigt var tufftuff-tåget framme vid destinationen endast tjugo minuter efter utsatt tid.
Stämningsbild utefter linjen (ovan).
Vintrig hamnbild från Götet.
Och en vy över Centralstationen.
På vägen tillbaka avgick tåget från Gbg med en försening på ca en timme, som utökades med tio minuter under vägen. Jag insåg att jag ändå fick skatta mig lycklig (har hört talas om värre) och dessutom köpte jag Atwoods "The Year of the Flood" på stationen, den är tjock och räcker möjligen till någon ytterligare tågresa. Dessutom hann jag skriva en inledning (skissartad) till en eventuell roman.
Var dock ganska trött när jag nådde hemmets dörr. Drar mig till minnes att min mor, som var uppfostrad att inte svära, brukade undvika ordet "Djävlar!" och istället säga "Järnvägar!" något som den övriga familjen brukade skratta gott åt. Känns numera som en logisk svordom.
Ps. Blygsel och god uppfostran förbjuder mig att ens föreställa mig på vilket sätt Ernst vill att jag ska pyssla med honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar