Förhållningssätt

Sprängdåd på Drottninggatan - och hur ska man "förhålla sig"? Personligen tänker jag "Vettigt!" när jag läser Ola Larsmos inlägg i DN där han, bland flera kloka iakttagelser, menar att RÄDSLAN för terror, och det den kan leda till, i själva verket kan behöva förstås, undersökas och samtalas om i högre grad än själva "terrordåden" (som ju "vanligt folk" knappast kan förutse eller vidta några praktiska åtgärder mot). (tyvärr finns inte inlägget på Dn.se än. Titel: "Bästa sättet att försvara det öppna svenska samhället är att inte bli rädd för terrorn")

Det kan inte vara lätt att vara statsminister i dessa dagar. Man får hoppas att många känner sig tryggare när Ordförande Fredrik säger att "Detta är oacceptabelt!"

I övrigt (eftersom detta är en mysblogg) ska jag avsluta med en reflektion kring tomtar. Jag har en teori att tomtens utseende, sådant det ter sig i julskyltning och pynt, på något vis speglar stämningsläget i samhället. Om det är det rådande eller det önskvärda stämningsläget ska jag låta vara osagt. I år är EN sak i alla fall tydlig: tomten är angelägen om att undvika LÄCKOR. Luvan är nerdragen över både öron och ögon, och ingen mun skymtar genom skägget. Påminner lite om dedär aporna ni vet: "Hear no evil, see no evil, speak no evil."

Eller har han helt enkelt drabbats av en utmattningsdepression: "Hear no Christmas, see no Christmas, speak no Christmas?"

Glad Lucia önskar Tant Ingers Mysblogg!