torsdag 10 mars 2011

Stina Berge och Kärleken



Stina Berge & Kärleken e bra bra! Superfina texter, bra melodier, stor scennärvaro och äkthet i uttrycket. Starkt! Vi såg henne åttonde mars på Walla Scen. Köpte senaste skivan "Pärlplattan".

Tyvärr inte så bra ljud i YouTube klippet. Men notera även gästartisten Kenny Håkansson på gitarr (se tidigare inlägg). We love Kenny.

Dubbelklicka på pilen för hel bild.

Skulle ha uttryckt mig mindre klyschigt om jag hade haft mer tid...

3 kommentarer:

  1. Patti Smith fick mig att kapitulera när jag hörde henne första gången i slutet av 1970-talet. I rask följd köpte jag hennes LP-skivor: ”Radio Etiopa”, ”Easter”, ”Horses” och senare ”Wave”.
    För mig blev Patti, med sina utpräglade fraseringar och sin hesa och dominerande stämma, en sorts kvinnlig motsvarighet till Mike Jagger (en gammal hjälte ...).
    Patti Smith bildade en motpol till hur kvinnliga pop- och rocksångerskor lät under de åren och jag kommer ihåg ett program i serien ”Spinnrock” med Eva Blomkvist i P3 där en ung kvinna berättade om den frigörelse som Patti hade uppmuntrat henne till – det var nog 1981, 1982 sådär.
    Hur många som fortfarande lyssnar på Patti vet jag inte men imorgon, söndag, sänds en gammal intervju med henne i Lennarts Vretlinds program, ”Klingan”, kl 11 i P2.
    /Hälsningar Lars

    SvaraRadera
  2. ... och så berättar hon bra också, fick hennes självbiografi Just Kids i julklapp. En intressant person överlag. Jag gillar henne också. I övrigt kan jag varmt rekommendera PJ Harveys senaste platta.

    SvaraRadera
  3. Stina är kanon! Och så måste jag läsa Patti Smith-boken så fort jag blir ledig. Har hört så mycket gott om den.

    SvaraRadera