tisdag 30 november 2010
Fimbulvintern
KÖLDCHOCK väntar! står det i tidningen - och vem åker in till stan och shoppar hysteriskt en massa yllekläder (en del gjorda för skidturer i arktisk temperatur) om inte undertecknad. Hann också med att skriva en del och, som synes, göra en fotoutflykt till Vintervikens koloniträdgårdar.
Men glömde återigen: att ringa tandläkaren. För en liten tid sen när jag var där så hittade hon inget (det var första gången på mycket länge). Sen bet jag till på nåt. Förrförra julhelgen bet jag också till på nåt (jag har gamla porslinsfyllningar) och sen satt jag ett bra tag på St Eriks tandakut och skådade där en del intressanta fysionomier på folk som hade varit i slagsmål, halkat eller fått tunga saker i ansiktet. Inte helt behagligt. Så nu vill det till att komma iväg medan min ordinarie fortfarande har tid. Inlindad i ylle från topp till tå ska jag i morgon träda ut i fimbulvintern.
söndag 28 november 2010
Jag, en mysbloggare
Jo, Ingeredelfeldt, äre inte hon som skriver sånna där SVARTA bucker? Äre inte hon som jemt ska greva i sånt som vanlitfolk förstår att det inte e viktit? Sånt om kensler vi inte vill ha för att dom e för jobbia. Men vafför har hon en sån MYSBLOGG? Å när hon nu e furfattare, vafför skriveron inte om BUCKER?
Ja det kan man fråga sig. Jag inser att det här just nu är en MYSBLOGG. Kanske för att jag har insett att en blogg inte är rätta platsen att diskutera saker liksom på djupet. Åtminstone märker jag att jag som bloggare väljer ett "lättare" perspektiv än jag från början tänkt ha. Hellre sätter in bilder än deltar i dagsaktuella diskussioner (med undantag för tiden före valet, då det kändes viktigt att försöka dra mitt sk strå till stacken).
Och inte skriver om sådant som min oro för sjuka vänner, eller närmare beskriver möten med folk som kanske vill bevara sin integritet, osv. Så det kan verka som om min tillvaro börjar likna en mjukost. Eller en sån där veckotidning med rosor på kind.
Det kan också bero på att jag, om än trevande, har börjat skriva på något som så småningom skulle kunna bli en bok, på ett existentiellt/psykologiskt tema som känns aningen svårbehandlat (mummel mummel, man gör det inte lätt för sig). Så det är väl där skrivlusten hamnar.
Tillsvidare kan jag i alla fall tipsa om en demonstration. Greenpeace kallar till demo kl 15.30 på måndag utanför Rosenbad, för att påpeka att man ännu bryr sig om hur klimatmötet i Mexiko hanteras. Men det vet säkert alla som är med på Facebook, där jag själv envist är frånvarande.
onsdag 24 november 2010
Vinter i Gamla Stan
Sedär, nu blev det ju en sån där dag när jag inte hade något inbokat, och jag hade då strängt sagt åt mig själv att hela dan skulle användas till pappershögarna mm som blivit liggande....
...men inte blev det så! Istället flanerade jag i ett snöigt Gamla Stan....
...tittade i skyltfönster som ibland bjöd på överraskningar...
... kom ihåg hur det om sommaren brukar vara berättartorg just här...
...erfor lite Julstämning såhär innan den börjar stå en upp i halsen...
... såg julrosor och Halloweenpumpor samsas...
...och satt och fikade med en kompis. Så kan det gå!
måndag 22 november 2010
Den gångna helgen
Helgen bjöd på flera begivenheter av olika slag! Fredagen avslutades med höstvisor på Visans Vänner. På lördagen var det vernissage med inspirerande bilder av vännen Franciska von Koch.
( Utställningen, på galleri Riddaren, Österlångg. 20, pågår fram till den 26:e)
Se
http://www.facebook.com/album.php?aid=2083912&id=1002521223&fbid=1592026072873
Sedan begav vi oss till ett samtal om symboler arrangerat av Jungstiftelsen på synnerligen trivsamma Kväkargården (utsikt ovan). Och på kvällen var vi hembjudna på god middag till en väninna med filosofisk tioårig son, vars klurigheter fick det att snurra till i skallen.
På söndagen var det sedan dags för födelsedagsfirande av Taxmannens minst lika snabbtänkta tolvåriga dotter och ätande av en "Nobelglassbomb" med gröna spunna dekorationer av socker som förde tanken till något som Shrek kunde tänkas mumsa på. En intensiv helg. Tur att Hunden piggade på sig. Själv känner jag mig något slut. Inväntar den på löpsedlarna utlovade "köldchocken". Än så länge är det bara gråluddigt.
söndag 21 november 2010
Frisk!
fredag 19 november 2010
Vovven...
...har lunginflammation! Med andningssvårigheter, matvägran, kräkningar och feber togs han till veterinären av husse. Han var plötsligt illa däran! Jag väntade i enslig lägenhet där hundens bjärt brandgula pipgris av latex, som vanligtvis blir tuggad av djuret i fråga och ger vedervärdiga pip ifrån sig, låg och stirrade tomt upp i taket som om den tänkte: Ach du lieber Augustin, alles ist weg!
Och jag lovar att jag grät en tår vid åsynen. Mobilsamtal med husse gav vid handen att Vovven röntgades, att han hade hög feber och eventuellt skulle behållas på djursjukhuset. Men när husse kom hem var han med, ganska trött men fullt levande, lindades in i filtar och gavs handpåläggning. Har blivit bättre men är fortfarande medtagen. Håll tummarna för honom! Jäklar, vad fäst man blir vid en sån där liten krabat.
PS. Det alla trodde var kennelhosta var alltså lunginflammation! En lugnande information dock: att promenader i kallt och vått väder inte var orsaken. Utan istället det som jag som liten fick veta kallades "Bassilussker". Baciller alltså.
onsdag 17 november 2010
Don´t worry, be happy...
...säger jag åt mig själv inför denna morgons företående sittning i Malou von Siwers tv-soffa. Direktsändning inbjuder till en speciell sorts farhågor: tänk om jag plötsligt säger nåt konstigt som sen blir min image resten av livet och kommer att stå på min gravsten? Nuförtiden är i o f s det massmediala bruset sådant att yttranden av det slaget snabbt glöms bort; annat var det när jag var ung. Skådespelaren Ulf Brunnberg fick i många år t ex leva med att han sagt, troligen med viss skämtsamhet, att han var "Sveriges snyggaste karl".
Något helt annat så: fotot ovan föreställer något som de flesta stockholmare antagligen har passerat flera gånger under hösten, i innerstaden. Vad är det?
söndag 14 november 2010
Early Bird
EN POÄNG med att ha blivit äldre (eller om det är pga Acceptansen i mig?) är att jag kan finna märkliga situationer, som i yngre dar skulle ha kommit mig att puttra inombords av harmsen antitraditionell opposition, riktigt intressanta och givande. Jag minns min första Bokens Dag, som säkert ligger 25 år tillbaka i tiden, som en sådan situation. För er som inte vet vad "Bokens Dag" är, så är det en festlig presentation av ett antal av säsongens böcker.
Evenemanget brukar ofta arrangeras av studieförbund (exvis ABF) i samarbete med lokal tidning och bokhandlare. Det brukar locka en stor, till sin merpart mogen publik och avhållas i pampiga lokaler, som stora hotell, konserthus etc. Ibland ingår middag i biljettpriset, och författarna blir då (upplevde åtminstone den yngre Inger) ett slags tillbehör till kaffet och konjaken. Samtidigt är det mycket Ärofullt att bli inbjuden. och evenemanget brukar avslutas med en ståtlig flerrättersmiddag med bordsplacering, där arrangörer, författare och andra inblandade får befrynda sig.
Jag kan säga att jag sällan brukar känna mig som fisken i vattnet i sådana sammanhang. De brukar få mig att längta intensivt efter en skogspromenad. Dessutom brukar mina böcker sällan sälja särskilt bra till Bokens-Dag-publik. De kanske känner på sig att jag vill fly ut i skogen?
Nå; igår var jag uppe kl fyra på morgonen för att hinna med ett av de få morgon-t-bane-tåg som kunde ta mig till Centralstationen och det tidigaste Malmötåget (resan tar numera 5 och en halv timme pga banarbete och ytterligare förseningar inträffar alltid, så ett senare tåg var ej aktuellt.)
Medverkande på Europaportens scen var Åke Edwardsson, jag, Oline Stig, Kristina Kappelin, Sigrid Combüchen och Mikael Wiehe. På bilden ses Conny Pettersson (hjärtlig och omsorgsfull presentatör). Dessutom medverkade sångerskan Anna-Mia Barwe (snygg jazz-röst) med band. Det hela hölls på "Europa-porten", Pingstkyrkans lokaler. På kvällen gåsamiddag (jag åt alternativ mat) på anrika Hotell Savoy.
Och det var ju riktigt trevligt det hela! Jag fann den (i mitt tycke) märkliga situationen riktigt rolig och hade mycket givande samtal med människor. Så jag får väl kosta på mig att rodna lite när jag återigen konstaterar att saker blir vad man gör dem till. När svartsoppa (nedan) sedan serveras och gåsavisor sjunges ligger det kanske nära till hands att fixera sig vid en efterlängtad skogspromenad; men istället var det bara kul! Det hjälpte i o f s upp saken ytterligare att jag som bordsgrannar hade intressanta, levande och engagerade personer med stor kunskap.
Och jag kunde se all den kärlek och förberedelse som låg bakom det hela och som den yngre (bortskämda?) Inger, ganska instängd i egen bubbla, nog inte så ofta tog i beaktande. Värst för henne själv kan man tycka. Hondjuret, ni vet? Jag minns hur Stefan Sundström (Handjuret???) en gång för ganska länge sen stod på scenen i Stockholms Vattenfestival och smådissade Stockholms Vattenfestival. Kändes lite skevt. Let´s face it, vill man hellre va i skogen så får man helt enkelt tacka nej. Så därför: inget skitsnack om pampiga Malmö Bokens Dag, Sveriges äldsta och ärofullaste dito. Med svartsoppa och allt.
Egen frukostkaffemöjlighet på hotellrummet uppskattades.
Bye bye, Malmö... utsikt från stationen vid pass kl elva.
Och i Stockholm var det förbaske mig redan Jul. En månad och tio dar före julen.
fredag 12 november 2010
Hundväder, konst och svåra känslor...
Se hur Vovven här ger uttryck som "våt hund" ett ansikte. I hundväder. Han har kräkts och matvägrat och hostat ett par dar pga en lindrig variant av "kennel-hosta" (trots vaccinering) men är nu sitt vanliga målmedvetna jag igen. Hostan hänger dock med. Och varje gång han hostar så fladdrar hans irländsk-pubägare-mustasch.
I övrigt var det roligt att träffa vänner från Örebro som kom för att titta på min utställning. Vi hann även med att se en fin dito med bilder av vännen Kerro Holmberg, på Galleri mårtensson&persson, Karlav 20 (pågår till 20 nov). Idel ryska kulturpersonligheter.
Nedan: detalj ur målning av Majakovskij & Lili Brik.
Och detalj ur annan målning.
Igår kväll samtalade Maria Carling (SvD) med psykoterapeuten Marta Cullberg Weston och mig på temat "Svåra känslor" på Stadsbiblioteket, apropå Martas bok "Avund och konkurrens" och min "Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor". Nästan 300 personer kom och uppskattade det hela av ifyllda utvärderingar att döma. Oerhört glädjande, jag var ganska nervös innan...
onsdag 10 november 2010
Författarresa i snöslask
Lämnade ett regnsnöslaskigt Stockholm tisdag mitt på dagen för att resa till Borås på författarbesök. Till min stora förvåning gick resan, genom ett allt mer snötäckt Sverige, friktionsfritt & enligt tidtabell hela vägen....
...till Herrljunga där 40 minuters väntan på tåget till Borås erbjöd möjligheter till kontemplation, se bilden ovan.
Fint att sedan tuffa fram sträckan Herrljunga-Borås genom vinterlandskap med mycket skog och en del fina träkåkar...
...även om det såg lite ödsligt ut ibland. Men jag antar att det måste vara den svenska folksjälen i mig som gör att jag njuter av att se kilometer efter kilometer av snötäckta höga granar så nära spåret att de nästan tycks beredda att omfamna tåget....
På Kulturhuset (c/o Borås Väveri) där jag (efter en intervju i lokalradion och en god sallad) skulle sitta i soffa med Lena Kvist och samtala om hur man bär sig åt för att älska sina värsta känslor, njöt jag av en rolig utställning, "Flygande fickor med flippade florkar" där barn gjort florkar och Carola Melo (se fler bilder via länk nedan) hängt sina tavlor på lagom höjd för "lite kortare personer".
http://carolamelo.nu/Bildgalleri_olja.htm
Det blev en avspänd och fin kväll med djup i pratet och god publikkontakt.
På Grand hotell, med utsikt över snöigt Borås, sov jag gott och åt en ovanligt god hotellfrukost.
Och i Stockholm var snön redan på väg att smälta. Hello Goodbye snögubbe, snart är du en real nowhere man....
söndag 7 november 2010
Vernissage
Hade vernissage på min utställning "Det inre kalejdoskopet" igår (pågår fram till 24 nov på Galleri Konst&Folk, Hornsg 34 i Stockholm. Ti-to 12-18, fr 12-17, lö,sön 12-16). Hängning och vernissage är jättekul men också tröttande... Dessutom hade vi en liten förvernissage på fredagskvällen med vin & småmat för konstföreningen där jag och Taxmannen underhöll (Beatles, Bowie, Syd Barrett och gamla läskiga ballader).
Galleriet strax innan gästerna kom.
Flera av gästerna hade originella blomarrangemang med sig!
En gäst på vernissagen (som sammanföll med Halloween...)
Kanske kan den här boken, som just nu står i SF-bokhandelns fönster, vara något för henne? Pyssel för små monsterfingrar.....
ps Den som undrar varför det förekommer så få foton på människor i min blogg: min mobilkamera har en ständig vidvinkel som gör att folk oftast ser otroligt underliga ut i bild...Så jag brukar vilja förskona dem från det...
fredag 5 november 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)