tag:blogger.com,1999:blog-8877856006146660156.post5129297558597065122..comments2023-09-04T09:33:16.032+02:00Comments on Edelfeldts författarblogg: Allvar och kuriosa 2Unknownnoreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-8877856006146660156.post-61733874242077366392011-03-14T18:49:23.168+01:002011-03-14T18:49:23.168+01:00Första gången jag såg Ingmar Bergman med det lilla...Första gången jag såg Ingmar Bergman med det lilla, ettriga pipskägget (då var han ju tämligen till åren kommen) tänkte jag spontant: <br />Men han ser ju ut som en gammal präst!<br />Det slog mig att Fadren på något sätt hade tagit rebellen Ingmar i besittning och nu verkade genom honom i förklädnad – men ändå med en omisskännlig likhet.<br />Om man jämför Ingmar Bergman på porträttet med en präst – eller t.o.m. med en biskop: <br />Då skulle ju piskkäppen bli en ironisk illustration av en kräkla – biskopens signum. <br />Piskkäppen som biskopskräkla ... jag undrar hur JAG skulle klara mig om jag hamnade i samma rum som några änglar efter att ha gjort DEN jämförelsen. <br />Kanske är inte sannolikheten så stor, men jag får väl tända ett extra ljus nästa gång jag besöker en kyrka, det gör jag faktiskt litet då och då ...<br />Var förresten med om en storslagen ljudupplevelse i Linköpings domkyrka den 12:e december förra året: <br />Kören Ad Libitum var där och skapade med sina bordunstämmor och bakgrundsackord en medeltida Organon i det väldiga domkyrkoskeppet. Därefter kom Björn J:son Lind med sitt hesa blås och förde de medeltida klangerna litet närmare vår egen tid. <br />Alltsammans toppades av Janne Schaffer, som tänjde ut sina elektriska vibraton till kraftledningar genom de höga stenvalven ...<br />Ja ... ungefär så ... även jag kan vara kyrklig av mig ibland, på mitt eget anspråkslösa sätt ...<br />/Hälsningar LarsAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8877856006146660156.post-12604787684463255492011-03-14T14:11:35.682+01:002011-03-14T14:11:35.682+01:00Lustigt sammanträffande, igår såg jag en fantastis...Lustigt sammanträffande, igår såg jag en fantastisk föreställning av Tribadernas Natt, framförd av amatörteatergruppen Teater Apa på Lilla Teatern i Lund. Pjäsen, skriven av PO Enqvist, handlar just om Strindberg och hans traumatiska relation till hustrun Siri von Essen. Den utspelar sig under en repetition till en pjäs, där han oförblomerat angriper sin fru. Han beter sig illa mot skådespelarna, speciellt Siri, och är allmänt kolerisk. Hon säger att han är en vampyr som suger ur sin omgivning för att få blod till sin konst.Renhulthttps://www.blogger.com/profile/11686181968230657383noreply@blogger.com